Saknad

Finns inte ord för hur mycket jag saknar mannen i mitt liv...

17 dagar innan jag får träffa honom känns fruktansvärt jobbigt...

Eftersom jag ska ut på mitt livs resa så hade jag velat ha honom

hos mig den här veckan innan jag åker...

Jag vill dela mina känslor o tankar med mannen i mitt liv..

nu har jag ingen istället....

När jag åker på Söndag förmiddag då är Leffe på väg hem :(

Visst har jag väl mina barn o barnbarn som jag kan stötta mig hos,

men det är inte dom jag lever ihop med...

I går kväll grät jag så mycket så man undrar om jag har några tårar kvar ??

jomen visst har jag det...

dom rinner nu igen....

Det kan tyckas kanske av en del att man är fjantig efter snart 27 år..

Men det kallas KÄRLEK.....

Och för mig är det viktigt...

Efter jobbet idag åker jag till skogen och fixar några älgpass

så jag får skingra mina tankar en stund...

Älskar dig min Leif <3